SVAR PÅ MOTIONER

Svar på Lennart Thams motion nr 3 angående renovering/ restaurering av Mjölkbrygga

Motion  angående  att återupprätta den gamla mjölkbryggan Lennart Tham ber samfällighetens styrelse att undersöka om intresse/möjligheter/kostnader finns för att ”återupprätta” den gamla mjölkbryggan med en två-tre meters förlängning.

Styrelsens svar: Styrelsen föreslår stämman besluta att styrelsen inhämtar nödvändiga kostnadsunderlag för bedömning av återuppbyggnad av mjölkbryggan. Styrelsen bifaller därmed motion nr 3 från Lennart Tham.


Frågan har behandlats i styrelsen genom att Hamnansvarig, Jens Fahlen hämtade in underlag från BRJ. De ansåg att det var svårt att restaurera bryggan på det sätt som den tidigare har utformats då en sådan brygga bör kunna tas upp. Detta beroende på de höst/ vinter och vår stormar som kommer. BRJ föreslog därefter en brygga med vinschar som kunde hissa upp bryggan. Den skulle vara delad i 2-4 lämmar som man skulle dra upp på vintern och det skulle behöva gjutas nya fundament.

Det andra förslaget var en lättare flytbrygga som BRJ skulle ha i uppdrag att ta upp och ta ner varje år.

Båda förslagen diskuterades i styrelsen och ansågs vara för kostsamma för det behov som vi ändå ser finns. Att se över hur alla kan komma i och ur båtar på ett lättare sätt, speciellt för våra äldre gåsöbor. Denna fråga kommer fortsätta att hanteras och ses över inom den generella översynen av hamnen och att allas behov ska tillgodoses. Hamnansvarig tar med sig den delen av frågan framåt men styrelsen anser att motionen som rör Mjölkbryggans återuppbyggnad härmed är besvarad.


Till årsstämman 2020 inkom Lennart Tham med en motion rörande kyrkogården:
Vår begravningsplats är under fritt förfall med bland annat döda träd, igenvuxna gångar och allmän förbuskning. Jag har under årens lopp haft en god kontakt med pastoratets kyrkogårdsförvaltning
som är väl införstådda med problemen. Detta till trots händer inget. Då det blir en officiell handling
med betydligt större dignitet än undertecknads samtal med förvaltningen, vill jag härmed hemställa att Samfällighetens styrelse skriver till förvaltningen och påtalar bristerna i skötseln


Och på stämman beslöts, enligt styrelsens förslag:
att Styrelsen efter att den har gjort syn på begravningsplatsen återkommer till kyrkogårdsförvaltningen om underhållet och upprättar dialog med förvaltningen med syfte att åstadkomma lämpliga förbättringar av gångar, häckar och buskage.

Den 7 april i år gjordes en besiktning tillsammans med kyrkogårdsförvaltningen. Från Gåsö sida deltog Lisa Haeger, Anna Beckman och Lennart Tham. Under ett par timmar diskuterade vi hur kyrkogården ser ut, hur den borde se ut och vem som ansvarar för vad. Här följer en kort
sammanfattning. Kyrkogården lyder under begravningsverksamheten då Gåsö är en aktiv kyrkogård. Skaftö församlingsråd har rätt att yttra sig i saker som rör kyrkogården och i vissa enskilda gravärenden.
Skaftö församlingsråd sorterar under Lysekils pastorat som är de som fördelar pengar. Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för kyrkogården från murarnas utsida och inåt. Vad gäller kulturhistoriska värden är det hela kyrkogården som är värdefull med sin 170-åriga historia. Vi var ense om att kyrkogården inte är så välskött som den borde vara. En hel del träd är döda, de
som inte är det har uppnått sin naturliga livslängd. Genom att ersätta några om året kommer beståndet att förnyas. Växtlighet utanför murarna är på väg att krypa in och borde hållas efter. Gångarna är alltför igenväxta. Det är och skall vara sandgångar annars försvinner karaktären.
Angående gravar ansvarar gravrättsinnehavare för ”sin” grav, de övriga är ett gemensamt ansvar. Kyrkogårdsförvaltningen har i första hand ansvar för att bevaka att stenar inte riskerar att falla omkull.

Vad händer nu?
Vi gjorde en lista på åtgärder och ansvariga. I augusti skall vi fortsätta samtalen med syfte att upprätta en handlingsplan och ansvarsområde för kyrkogårdens framtida skötsel. Allt är ju inte förvaltningens ansvar och föreningen kommer nog att på något sätt behöva bidra till att återställa kyrkogården. 



--------------------------------------------------------------------------------
Svar på Lennart Thams motion om fastighetsägarförening

Lennart Thams motion om en renodlad fastighetsägarförening
Till föreningens årsmöte 2020 inlämnade Lennart Tham en motion om att styrelsen skulle undersöka om det fanns intresse/praktiska möjligheter för att bilda en renodlad fastighetsägarförening, vars enda uppgift skulle vara att tillvarata/representera fastighetsägarnas ägande av S:1.
Årsmötet beslöt att styrelsen tills vidare utreder frågeställningarna som presenteras i motionen och återkomma senast vid stämman 2021 med en redovisning och analys.

Styrelsen konstaterar att frågeställningarna är komplexa, både från juridiska och praktiska utgångspunkter. Nedan följer ett antal för- och nackdelar med en renodlad fastighetsägarförening. Avslutningsvis redovisas översiktligt en alternativ lösning till en fastighetsägarförening.

Fördelar
1. Byggfrågor kan hanteras på ett mer ändamålsmässigt sätt
Bygg- och markfrågor har varit föremål för diskussioner på årsmöten under de
senaste sex-sju åren. Frågorna synes blir mer komplexa och det har även funnits tillfällen då det inom styrelsen funnits olika uppfattningar om hur bygg- och markfrågor bör hanteras. Detta skapar osäkerhet för medlemmarna när de inte kan få besked i enkla tillbyggnadsfrågor. Det gagnar medlemmarna att ha en motpart som snabbt kan ge besked om en mindre utbyggnad kan ske utan att frågan behöver avgöras på ett årsmöte.

2. Byggfrågor ska avgöras av endast ägarna
Gåsö S:1 ägs av ägarna till de registrerade 40 anslutna fastigheterna. Det är dessa ägare som har beslutanderätten. Idag inhämtas godkännande vid om- och tillbyggnad som tar mark på S:1 i anspråk från styrelsen, som visserligen har förvaltningsuppdraget för S:1, men där några styrelsemedlemmar saknar ägande till mark och byggnader på S:1. Man kan fråga sig om det är rimligt att personer som inte är ägare, ska kunna besluta om markfrågor. Det är som att be om att få rösta på en bolagsstämma i ett aktiebolag, utan att äga en aktie i bolaget. Genom att bilda en fastighetsägarförening, kan beslutanderätten i markfrågor avgöras av ägarna - inga andra.

3. Dedikerad styrelse
Styrelsen inom nuvarande förening (Gåsö Samfällighetsförening) har ett stort och viktigt uppdrag med skötsel av vatten, avlopp, sophantering, hamn och allt annat som hör föreningen till. Genom att bilda en ny förening som endast har markfrågan som ansvarsområde, avlastas nuvarande styrelse och en ny styrelse med ett fåtal medlemmar kan specialisera sig på markfrågorna.

4. Öar och vatten
I Anläggningsbeslutet från 1999 rörande gemensamma anläggningar på Gåsö, ingår inte de holmar, skär och vattenområde som vi i dagligt tal benämner Gåsös öar och vatten. Styrelsen i Gåsö Samfällighetsförening har därmed inte någon formell beslutanderätt i frågor som rör öarna och tillhörande vatten. Genom att bilda en fastighetsägarförening kan dessa öar och vattendrag på sikt inlämnas i den nya föreningen, vilket gynnar Gåsöborna.

5. Myndigheter
Genom att bilda en renodlad fastighetsägarförening får Lysekils kommun,
Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland, och andra myndigheter, en
renodlad motpart att kommunicera olika fastighetsfrågor med, där beslut kan fattas på ett snabbt sätt.

6. Minimal “byråkrati”
En renodlad fastighetsägarförening har endast ett ansvarsområde - att förvalta marken. Styrelsen kan i en sådan förening vara minimal (tre ledamöter) och verksamheten drar inga kostnader, varför ekonomisk redovisning kan göras på ett kostnadseffektivt sätt. Föreningens stadgar kan vara en närmast spegelbild av stadgarna för Gåsö Samfällighetsförening.

Nackdelar
1. Frågan redan prövad genom 1999 års anläggningsbeslut
Inför Anläggningsförrättningen 1999 var det den dåvarande styrelsens uppfattning att marken (S:1) inte skulle ingå i en den blivande föreningen. Lantmäterimyndigheten hade emellertid en annan uppfattning och motiverade sitt beslut med att det inte var meningsfullt att tillskapa en förening som bara skulle förvalta marken (S:1), särskilt som vattenområdet inom hamnen ingår i marksamfälligheten. Frågan om en separat förening som förvaltar bara S:1 har alltså redan prövats av Lantmäteriet en gång och då bedömts som en inte framkomlig väg.

2. Juridiskt komplicerad process
Enligt Anläggningslagen (1973:1149) får emellertid en fråga som har behandlats och slutligt avgjorts vid en förrättning prövas vid en ny förrättning om förhållandena har ändrats på ett sätt som väsentligt inverkar på frågan eller att det framkommit ett klart behov av omprövning. Det ankommer på Lantmäteriverket att pröva om sådana förhållanden föreligger.

3
Lantmäteriet har underhand sagt att det går att flytta ut marken (S:1) till en nybildad fastighetsägarförening, genom en stadgeändring i nuvarande förening, vilket i vårt fall kräver en majoritet om minst 80% av de närvarande röstberättigade.

3. Kostnader
Det har inte gått att få en uppskattning från Lantmäteriet på kostnaderna, men med hänsyn till att det endast handlar om att flytta ut marken till en ny förening med samma medlemmar, torde kostnaderna kunna hållas nere och en gissning landar på ett intervall om 20 000 - 40 000 kr.

4. Dubbel “byråkrati”
Gåsö Samfällighetsförening engagerar att stort antal personer i form av
styrelseledamöter, suppleanter, revisorer och ledamöter i valberedningen. En
fastighetsägarförening behöver också ha ett antal styrelseledamöter (minst 3), revisor (minst 1) och en valberedning (helst 2). Det har under senare år visat sig allt svårare att rekrytera medlemmar till öns förtroendeposter, och med ytterligare en förening, underlättas inte detta arbete.

Alternativ med en kommitté
Som angetts ovan finns fördelar med en separat fastighetsägarförening, vars
ansvarsområde är begränsat till marken (S:1) och som har möjlighet att inbegripa förvaltning av Gåsö holmar och vattenområde. Nackdelarna är dock betydande och det kanske inte ens är juridiskt möjligt.
Ett alternativ skulle dock kunna vara att styrelsen utser en fristående kommitté för att
ansvara för nämnda frågor. Nackdelen är dock att en sådan kommitté rent formellt sett är underställd styrelsen och har att rapportera till styrelsen.
Som ett alternativ kan man tänka sig att årsmötet (genom en stadgeändring) utser förslagsvis tre medlemmar att ansvara för fastighetsfrågor, öar och vatten, med ansvar att redovisa till årsmötet och inte till styrelsen.