Riktlinjer för enklare byggnationer förslag

Styrelsen har efter diskussioner och en uttalad önskan, om lite mer tydlighet, skapat ett förslag på riktlinjer för hur vi gemensamt på gåsö ska hantera enklare byggnationer. För oss i styrelsen kommer det i så fall bli det arbetssätt som vi kommer stödja oss mot. Därför är det viktigt att vi nu får veta vad ni tycker! Läs dokumentet och återkoppla till oss! Det är meningen att detta ska förenkla och förtydliga, ingenting annat. Bifogat är en förklarande text och sen även förslaget. Vi inväntar återkoppling till den 15 april och kommer publicera frågor och svar löpande på hemsidan. Vid nästföljande styrelsemöte efter det, summerar vi vart vi kommit i frågan. Nedan finns underlag. Här kommer vi också publicera frågor och svar.

FRÅGOR OCH SVAR  210525

FRÅGA 1. 
" Skulle det vara möjligt att styrelsen också kan göra ett ställningstagande i den mån det blir konflikter pga att beviljade bygglov inte efterföljs? Det har funnits några sådana tillfällen och risken kan vara att grannars relationer påverkas om man tvingas inhibera sin grannes byggnation i väntan på Byggnadsnämnden och eventuellt beslut."


Styrelsens svar:
Styrelsen är ingen övervakningsinstans vad gäller att bevaka efterlevnad av bygglov.
Tillsyn är en myndighetsutövning och behörig myndighet är Samhällsbyggnadsnämnden i Lysekil som ger rådgivning och ansvarar för att undersöka om en händelse eller ett resultat överensstämmer med ett lov eller en regel. Det är i detta fall Samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för att regelverket följs och för tillsynen av att de byggnationer som beviljats bygglov för uppförs enligt beviljade lov. 

FRÅGA 2 a - e  
a)"Vad gäller riktlinjeförslaget beträffande upplåtelse "i begränsad omfattning" av mark på S:1 synes vissa delar i förslaget inte vara förenliga med skrivningen i stadgarnas § 10, där undantag inte görs från bestämmelsen att långvariga markupplåtelser ska behandlas av årsmötet. Stadgarna bör därför kompletteras med en text som medger sådan handläggning".

b)"Vidare ifrågasätts att det i rubriken samt i punkten 4 talas om nybyggnad. Syftet med riktlinjerna borde vara att förenkla hanteringen av marginella och relativt okontroversiella om- eller tillbyggnader. 
c)Begreppet "begränsad omfattning" bör konkretiseras, t .ex med en upplysning om vad som kan vara maximalt ianspråktagen yta intill en befintlig byggnad. 

d) Punkten 4 kan dessutom tolkas så att man kan få bygga på S:1 utan att vara markägare där. Det måste vara fel och punkten bör därför utgå eller omformuleras"

e) ska riktlinjerna gälla även annat ianspråktagande än byggnader?


Styrelsens svar:
a) Styrelsen ska enligt samfällighetens stadgar förvalta marksamfälligheten. Styrelsen ska alltså fatta beslut om hur S:1 ska skötas i ett antal frågor. Markfrågorna är inte vita eller svarta, utan får avgöras i fall till fall. Det handlar om att handha förvaltningsuppdraget i fall då styrelsen beslutar i frågor som rör mindre byggärenden, även om det rör en markfråga.

b) Det stämmer att det som avses omfattas med riktlinjerna är mindre byggfrågor, såsom om- eller tillbyggnad på befintlig byggnad. Rubriken "ny- och ombyggnation av byggnader på S:1" är vald för att beskriva att det i viss mån även kan handla om en nybyggnation på S:1. En ny markbit tas i anspråk men de fall styrelsen menar att det i sådant fall skulle kunna handla om, ska vara mindre byggen och i anslutning till redan befintlig byggnad, ex vis om en ny veranda byggs. Då kan det de facto vara fråga om ett "nybygge" om den markbit där verandan uppförs inte tidigare varit bebyggd. 

c) Vad gäller "begränsad omfattning" har styrelsen valt att inte ställa upp en exakt måttstock utan detta måste kunna bedömas från fall till fall, och närmaste berörda grannar måste också i vanlig ordning ge sitt godkännande. Vid tveksamhet kan styrelsen alltid hänskjuta frågan till medlemmarnas avgörande på årsstämman. Vi tänker att det även kan handla om  geografi då t.ex. en 10 kvm tillbyggnad i ett fall kan komma att påverka omgivningen mycket lite, om det är långt till närmsta hus och om det är t.ex. ett hus som ligger mot ett berg där ingen passerar eller där det inte finns någon gångväg. Men i ett annat fall kan ett ianspråktagande av mark på så lite som 5 kvm på en bit där kanske många dagligen passerar medföra en helt annan påverkan. Styrelsen understryker att det alltid är byggnadsnämnden som avgör i bygglovsfrågan. Se punkten 6.

d) Som svar på frågan om en person som inte har del i S:1 men likväl äger ett hus på S:1 kan bygga där är svaret ja, med begränsning för att detta gäller om- eller tillbyggnad på en redan befintlig byggnad som den personen äger.

e) Nej. Dessa riktlinjer handlar om mindre byggfrågor som rör byggnadslovspliktiga ny- och ombyggnationer av byggnader på S:1, inte om generellt nyttjande av marken på hela S:1.

Fråga 3
En medlem har delat med sig av funderingar som gäller om det skulle vara möjligt att skapa en ordning som leder till att övriga ägare inom S1 kan ekonomiskt ersättas om någon vill ianspråktaga gemensam mark.  Kan det då bli fråga om att utge en viss avgift som tillfaller S1? Avgiften ifråga skulle kunna användas till att göra förbättringar på S1 eller genom att minska årsavgiften för S1-ägarna.

Styrelsens svar:
Förvisso är det positivt att få in olika avgifter till föreningen vilket skulle gynna alla medlemmarna.
Man skulle kunna se det som en slags "byggavgift", liknande en bygglovsavgift som man betalar till kommunen när man söker bygglov. Om man tänker på hur mycket tid styrelsen har lagt ned på olika byggnationsrelaterade frågor under åren så skulle det inte vara orimligt med någon form av administrationsavgift. Men det finns ändå tveksamheter att tänka på här.  Det framgår inte av stadgarna att styrelsen äger rätt att ta ut en avgift för "byggfrågor". Det är inte någon verksamhetsgren. Det synes inte heller finnas något sådant lagstöd i Samfällighetslagen eller i Föreningslagen. Utan lagstöd kan inte styrelsen ta ut avgifter. Därutöver är styrelsen tveksamma till hur sådana avgifter ska debiteras, fast eller rörlig avgift, per kvm eller var marken är belägen? Men det viktigaste frågan är ändå att vi inte kan finna något lagstöd till en sådan ordning.